Stark jobbsiffra i USA väckte Fed-höjningen till liv ige
God morgon. Fredagen blev dagen då en stark amerikansk jobbsiffra fick räntemarknaden att tänka på höjning och Vita huset att kräva sänkning.
I korthet
Jobbtillväxten i USA nära tre gånger väntad, räntorna och dollarn steg
Trump kräver räntesänkning och hotar med handelsstopp, Warsh i kläm inför räntemötet
Oljans veckouppgång störst sedan juli, amerikanskt dieselpris på rekordnivå
- Jobbtillväxten i USA nära tre gånger så stark som väntat, räntorna steg och guldet föll
Den amerikanska ekonomin skapade 162 000 nya jobb i augusti, visade fredagens arbetsmarknadsrapport. Det var nära tre gånger så många som analytikerna hade räknat med. Dessutom reviderades juni och juli upp, och det som först rapporterats som en jobbminskning i juli blev ett plus. Arbetslösheten låg kvar på 4,1 procent, i linje med förväntningarna.
Rapporten bröt en sommar där sysselsättningen i praktiken stått stilla, och den kom strax före Feds räntemöte den 15 till 16 september. Uppgången drevs av restauranger och barer samt av kommunala skolor, medan industrin fortsatte att anställa. Fler människor sökte sig också ut på arbetsmarknaden, vilket höll arbetslösheten oförändrad trots de många nya jobben. Hushållsundersökningen, som ligger till grund för arbetslöshetstalet, visade en ännu större ökning av antalet sysselsatta. Timlönerna steg 3,1 procent på årsbasis, en takt som Fed-ledamöter tidigare beskrivit som förenlig med inflationsmålet.
Marknaden läste ändå siffrorna som ett argument för högre ränta. Den inprisade sannolikheten för en höjning i september steg till 58 procent från omkring 50 dagen före, enligt terminskontrakten på Feds styrränta. Räntan på tvååriga amerikanska statsobligationer, den löptid som är mest känslig för centralbankens närmaste steg, nådde den högsta nivån sedan januari 2025, och tioårsräntan steg tillbaka mot veckans toppar. Dollarn stärktes brett. Guldet, som inte ger någon ränta och därför tappar i attraktion när räntorna stiger, föll 1,4 procent, och bitcoin backade. Aktiemarknaden vände ned med de räntekänsliga sektorerna i botten.
- Trump kräver räntesänkning efter jobbsiffran och hotar med handelsstopp
Strax efter arbetsmarknadsrapporten krävde president Donald Trump på fredagen att Fed sänker räntan. I ett inlägg på Truth Social skrev han att ett starkt land är en bättre kredit och därför ska ha en låg ränta, och att USA borde ha världens lägsta. Fed-styrelsen, som han samtidigt berömde för sin nya ledare, uppmanades att uppträda patriotiskt. Inlägget slutade i ett hot: sänks inte räntan stoppar han handeln med länder som USA har handelsunderskott mot. Hotet var nytt och saknade uppgifter om hur eller när det skulle genomföras.
Kravet går på tvärs mot marknadens läsning av samma siffror. Fed-chefen Kevin Warsh sade i Jackson Hole i förra veckan att han behöver bli övertygad om att inflationen tydligt och tillräckligt snabbt rör sig mot målet, och att Fed annars har arbete kvar, vilket marknaden tolkade som en öppning för en höjning vid mötet den 15 till 16 september. Inflationen var senast 3,7 procent och har legat över målet på 2 procent sedan början av 2021. Trump har upprepade gånger krävt lägre ränta men har hittills avstått från att angripa Warsh personligen, till skillnad från hur han behandlade företrädaren Jerome Powell.
Inom Fed är bilden splittrad. Flera ledamöter lät under veckan mer bekväma med att hålla räntan stilla, och Fed-ledamoten Christopher Waller sade i torsdags att han stödjer oförändrad ränta i intervallet 3,50 till 3,75 procent om nästa veckas inflationssiffror fortsätter att dämpas. Ekonomer beskrev läget inför mötet som jämnt, men flera menade att fredagens rapport gör det svårt att motivera en paus om inte inflationen i augusti överraskar nedåt. Producentpriserna publiceras på torsdag och konsumentpriserna på fredag, veckan före räntebeskedet.
- Oljans veckouppgång den största sedan i juli, dieselpriset i USA på rekordnivå
Brentoljan steg något på fredagen och stängde kring 96 dollar per fat. För veckan blev uppgången nära 8 procent, den största sedan i juli, sedan USA och Iran i veckan återupptagit angreppen mot varandra. Fredagen blev i sig lugnare. Inga nya amerikanska anfall rapporterades, och inga nya iranska robotangrepp mot grannländerna.
Riskpremien, alltså det pristillägg handlarna kräver för risken att utbudet stryps, sitter kvar eftersom trafiken genom Hormuzsundet är långt ifrån normal. Preliminära fartygsdata visade att bara fyra handelsfartyg passerade sundet på torsdagen, mot ett snitt på omkring 15 om dagen de senaste dagarna. Den amerikanska regeringen, med finansminister Scott Bessent i spetsen, uppger att oljeflödena är nästan tillbaka på normala nivåer, medan oberoende analytiker och tankerbevakare beskriver störningarna som allvarliga och lagren i många länder som nedtappade.
Priset på diesel i USA nådde samtidigt sin högsta nivå någonsin. Utöver Hormuz pressas dieselmarknaden av Ukrainas attacker mot ryska raffinaderier. Ekonomer pekar på att diesel slår igenom i alla delar av ekonomin och är en förklaring till att obligationsräntorna ligger så högt. Citi höjde sin prognos för Brent under tredje kvartalet till 86 dollar med hänvisning till att sundets öppnande dröjer, och ANZ höjde sin kortsiktiga prognos till 95 dollar.
Geopolitiken gav också ett nytt frågetecken. Israel meddelade på torsdagskvällen att armén tagit kontroll över Ali al-Taher-höjden i södra Libanon, en position som Iran enligt uppgifter varnat Washington för att storma, med ett storskaligt angrepp mot Israel som svar. Vita huset har avfärdat uppgiften om varningen. Israels försvarsminister Israel Katz upprepade att Israel skulle slå mot Irans energianläggningar om Iran angriper.
Börserna
Wall Street backade när räntorna steg. S&P 500 föll 0,4 procent och Nasdaq 0,3 procent, med räntekänsliga sektorer i botten, medan småbolagsindexet Russell 2000 stod emot. I Stockholm steg OMXS30 0,2 procent med Sandvik och H&M i topp, men veckan slutade på minus efter två veckors uppgång. Europabörserna stängde marginellt upp och tappade för veckan. Nikkei i Tokyo steg 1,3 procent när yenens uppgång stannade av.
Utblick: OPEC+ möts på söndag om produktionen, och på måndag är de amerikanska marknaderna stängda för Labor Day. Veckans stora besked blir ECB:s räntebeslut på torsdag och amerikansk inflation för augusti på fredag klockan 14.30 svensk tid.
Vi hörs i morgon.
Nuläget: Finans skrivs av Simon Andreasson. Svara på mejlet om du har synpunkter: simon@nulaget.se